Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Ragunda i vinnarhålet – eller hur är det egentligen?

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, October 30, 2016 10:30:15

För en tid sedan skrev jag, dels ett reportage i Länstidningen om arbetet med att Döda Fallet och Thailändska Paviljongens historias möjligheter att bli världsarv, dels ett eget blogginlägg om Ragundas möjligheter i allmänhet och Paviljongens och Döda Fallets möjligheter i synnerhet.

Inför detta hade jag bokat en intervju med Gun-Marie Persson. Jag träffade dessutom Chai P. Kayankarn, född i Thaiand och numera företagare i Östersund och engagerad i världsarvsansökan.

Mitt eget blogginlägg kallade jag för ”Ragunda – i vinnarhålet.” Det fick stor spridning och jag fick många positiva kommentarer, liksom även efter tidningsreportaget.

Efter mötet med Gun-Marie och Chai kände jag äntligen optimism för den annars så hårt drabbade Ragunda kommun. Denna känsla förstärktes av alla positiva reaktioner efter mina artiklar. Jag tolkade allt precis som jag skrev, att nu är ”Ragunda i vinnarhålet.”

Kallduschen
Men så, den 24 oktober, fick jag läsa att Gun-Marie hade varnats, för att ha uteblivit från jobbet i fyra dagar. Det måste ha varit de dagar som hon så engagerat berättade om för mig när vi träffades. Hon hade då bland annat:

- Träffat styrelsen för fonden Thai Swedish 1897. Den fond som skapats i syfte att bidra till kulturutveckling och utbyten med thailändska paviljongen i Utanede.

- Tagit del av aktiviteter som fonden arbetar med för att samla pengar till samarbetet med paviljongen i Utanede.

- Träffat den gamla kvinna som lagt alla sina pengar på paviljongen och är grundaren till Thai Swedish 1897 fond och som planerar att besöka paviljongen nästa sommar.

- Träffat representanter för världsarvet nationalparken Khao Yai. En stor nationalpark med liknande inriktning som förhoppningsvis blir inriktningen för Döda Fallet och Paviljongen när världsarvsansökan godkänts, och som är intresserade av ett samarbete med världsarv Döda Fallet och Paviljongen.

Styrelsen för fonden Thai Sweden 1897


Vad hade hon gjort?
Eftersom jag imponerades av Gun-Maries och Chais tankar om möjligheterna för kommunen med ett världsarv där Döda Fallet och paviljongens historia ingår så blev jag intresserad. Vad hade hon gjort för fel?

Av det som går att läsa i lokaltidningarna så hade hon meddelat kommunen via mail om att hon skulle arbeta för världsarvsbolaget under resan och hade själv sett till att personalschemat vid Paviljongen fungerade under dagarna hon inte var där.
Så vad var problemet – jag ställer mig några frågor:

Om man undrat över något i samband med resan, varför har man inte frågat.
Skulle hon ha varit borta för att utföra arbetsuppgifter som gynnar någon annan organisation än kommunen.
- Nej kommunen är delägare i världsarvbolaget.

Har frånvaron under fyra dagar skadat verksamheten vid paviljongen?
- Nej hon hade själv medverkat så att allt skulle fungera där.

Har frånvaron skadat varumärket Ragunda?
- Nej hon har knutit kontakter som kommunen har nytta av.

Har politikerna i kommunen varit ovetande om resan?
- Nej, de informerades vid ett möte den 11 augusti och var positivt inställda.

Hon har dessutom skapat investeringar för kommunen och vid besöket skapat kontakter som förmodligen ingen kunnat eller vågat göra sedan Elisabet Yngström var kommunalråd.

Däremot kan skriverierna de senaste veckorna skadat kommunens rykte, men det får inte läggas Gun-Marie till last.

Hon kan enligt uppgift visa mail där hon informerat att hon arbetade för världsarvet de aktuella dagarna.

Jag vill betona att vanliga hederliga samtal brukar räta ut de allra flesta frågetecken.

Självfallet har jag inte hela bilden, men om detta är den huvudsakliga bilden, vilket jag tror, då skulle kommunen bli till åtlöje vid en eventuell central förhandling om varningen.

Vad kan det då vara?
Kan inte värja mig från tanken – hemska tanke – att det är jobbigt med en kunnig, stark ung kvinna med ledaregenskaper.
Skulle man hantera en man på detta sätt – ja, jag bara undrar?

Ragundas situation och vad finns kvar
Ragunda befinner sig i en prekär situation. All kraft som levereras får man inget för, skogsbruket styrs till största delen från stora bolag vid kusten. Befolkningen minskar och medelåldern stiger.

Men det finns fortfarande kvar en stor kulturskatt, kreativitet, duktiga företagare och ett antal eldsjälar. Men för att vända utvecklingen måste det tänkas utanför de vanliga cirklarna.
Här kommer arbetet med världsarvet in som en viktig pusselbit. Döda Fallet är redan naturreservat och har stora möjligheter att bli världsarv tillsammans med historien om paviljongen.
Området är det enda i länet som uppfyller alla villkor för att bli ett av UNESCO godkänt världsarv.
Men arbetet måste ses som långsiktigt och ger inte någon explosion av arbetstillfällen, men möjliget att succesivt skapa nya möjligheter.
Listar några exempel som Gun-Marie och Chai, tillsammans med Robert Falk som också ingår i världarvsarbetet redan tänkt på:

- En ny byggnad vid Döda Fallet, som ger möjlighet till evenemang året runt. En mötesplats för utställningar, föreställningar av olika slag, historien berättad på olika sätt, seminarieverksamhet m.m.

- Gärna teatrar, musicaler om de fantastiska historier som omger platserna. Spelet om Vildhussen finns redan, men historien om kung Chulalongkorn och paviljongens tillkomst skulle också fungera på scen. Kanske som ett gemensamt spel i form av en resa som startar vid Döda Fallet och slutar vid världsarvet Khao Yai i Thailand som redan visat intresse för detta.

- Belysning i form av ljusspel. Att kunna se Storforsen och sjötömningen i form av ett ljusspel.

- Till det går det tillåta att låta thailändska föreningar får visa sin verksamhet, arrangera marknader, sommarskolor, visa munkarnas verksamhet, genomföra integrationsprojekt, samarbeta med länets skolor, skapa självguidningsapplikationer och mycket mera.

Gun-Marie har också haft kontakter med de stora skogs- och kraftbolagen som tjänat pengar på Ragundasjöns tömning. Förutom Vattenfall så har Fortum och Statkraft gett en avsiktsförklaring att stödja världsarvarbetet. Vem har haft sådana kontakter tidigare och vem tar dem nu?

Nyckelgrupp
I Sverige bor det omkring 45000 thailändare, de är en viktig målgrupp. De har i sin tur kontakter med vänner och släktingar och vips så finns en tänkbar grupp på flera hundratusen tänkbara besökare i Ragunda. Dessa personer ska bo, äta och ha service. Bara där finns affärsmöjligheter.

Relationer
Men som i allt nytt så måste man veta med vem man har att göra och hur är deras kultur.
Här är förmodligen den allra största utmaningen för kommunanställda, företagare och engagerade medborgare i Ragunda kommun.
Hur tänker thailändare och hur kan vi göra för att kommersialisera verksamheten i Döda Fallet och vid paviljongen.

Det gäller alltså att bygga långsiktiga relationer. Då kan även de långsiktiga vinsterna bli stora.
Även här har Gun-Marie, Chai och Robert börjat. Gun-Marie berättade att hon regelbundet, via sociala medier, haft kontakt med den gamla dam som grundat fonden som samlar pengar till kulturutbytet.

Dessa kontakter har inneburit att damen, fondens grundare och Gun-Maries vänskap har berättats ändå till thailändska kungahuset, vilket inte är det sämsta utgångsläget för fortsatta affärsmässiga kontakter.
Sådant skapar förtroende.

Det gäller också att komma ihåg att Thailändska Paviljongen är en gåva från kungahuset i Thailand. En gåva som uppskattningsvis är värd 25 miljoner kronor. Även i det fallet finns lärdomar att dra. Värdefulla gåvor ska vårdas, det är då som de ger mervärde både för givare och mottagare.

Framtiden
Nu har kommunen trots allt tur. Gun-Marie kommer att fortsätta att arbeta med vissa projektidéer för att tillsammans med olika företag vidareutveckla ett påbörjat koncept som kallas för ”Heart of the World” som kommer kommun, region och företag till godo. I konceptet ”Heart of the World” finns bland annat samarbetstankarna med det thailändska världsarvet, Khao Yai.
Förutom världsarvet Khao Yai så har hon tagit kontakter med många andra världsarv runt om i världen för att undersöka möjligheterna till samarbete och fått positiv respons från bland annat världsarv i USA och i Norge. Hon fortsätter säkert med en del av dessa kontakter, men hon gör det från sin egen plattform och inte som kommunanställd.

Detta innebär
att kommunen måste ta ett stort ansvar för paviljongen och sköta det på det sätt som thailändarna förväntar sig, inte som man själva anser. Det är nämligen thailändarna som man ska göra affärer med i framtiden.

att engagera thailändare i den löpande verksamheten, till exempel som guider, men även i utvecklingen av området. Detta visar för thailändska folket att i Sverige litar man på thailändare.

att prioritera det underhåll som thailändarna anser viktigt, till exempel rensa spegeldammen vilket visar på engagemang, underhålla bladguldet med mera. Det är för thailändarna viktigare än att bygga en ny entré.

att bygga relationer med thailändarna som visar att kommunen har ett engagemang för området. Det förstår säkert att Ragunda är en liten kommun med begränsade resurser, men det förhindrar inte engagemang och god vilja. Gun-Marie, tillsammans med Chai, har lagt mycket tid på detta och fått gensvar från bland annat fonden Thai Swedish 1897. De har visat på ett äkta engagemang och vilja till samarbete. Nu gäller det för kommunen att ta över stafettpinnen.

att, förutom att skapa relationer med fonden och andra världsarv så krävs det starka ekonomiska aktörer i Thailand för att få fart på besöken till Sverige. Även där har Gun-Marie inlett kontakter, något som nu kommunen får fortsätta att ta ansvar för.

Det gäller att fortsätta vårda varumärket Döda Fallet – Thailändska Paviljongen och den fantastiska historia som ligger bakom.

Till sist
I mitt blogginlägg för någon månad sedan jämförde jag Ragundas tillgångar i form av Döda Fallet och Thailändska Paviljongen med Åres skidbackar och Östersunds skidskyttestadion och ansåg att värdena i Ragunda är oändligt mycket större. Det tycker jag fortfarande men har insett att det saknas kunskap att ta till sig möjligheterna.
Ett råd från mig, som engagerad utflyttad, är att starta en studiecirkel för kommunanställda, företagare och andra intresserade i thailändsk kultur och vad de anser vara viktigt för att inleda långsiktiga affärsförbindelser.

Annars tror jag att det sorgliga uttrycket ”sista man släcker lyset” blir en verklighet i kommunen, vilket vore förödande för Sveriges vackraste och kraftverkstätaste kommun.

För Gun-Maries personliga del föreslår jag att kommunen tar bort varningen och anlitar henne så mycket som möjligt i hennes nya roll.
Ragunda behöver Gun-Marie mera än vad hon behöver Ragunda.

Förhoppningsvis kan detta bli ”symbol” för att Ragunda, trots allt är i vinnarhålet.















  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post201

Sverige är kluvet – men är det fattigt eller rikt?

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sat, October 15, 2016 22:05:18

- Hej Torbjörn min farmor född 1896 sa till mig att ett land som inte försörjer sig själv är ett fattigt land. Vad är Sverige nu?

Så inleddes ett samtal med en god vän. Vi hade sen en dialog med utgångspunkt från hans döda farmor och hur det är i landet idag. Samtalet och en hel del tankar därefter är utgångspunkten för mina funderingar denna gång. Hans farmors utgångspunkt var att landet var fattigt när det inte fanns tillräckligt med mat till folket.

Farmors barndom
När hon föddes pågick den stora emigrationen till USA. Drygt en miljon mäniskor lämnade Sverige och den absolut största anledningen var att det inte fanns mat till alla. De flesta var fattiga och den enda utvägen de såg var att lämna landet.

Då, i början av förra seklet, var de flesta beroende av jordbruket för att överleva. Familjer med stora gårdar levde relativt bra, medan småbönder och torpare inte alltid hade mat på bordet. Att gå och handla sin mat i någon affär var heller inte att tänka på. Det fanns få affärer och mäniskorna hade inga pengar att handla för.

Hur är det idag
Svårt att få fram statistik om folk svälter. Att det finns fattigdom i landet är det ingen tvekan om. Med EU:s definition av fattigdom, alltså personer som lever på mindre än 10.000 kr per månad, så är det många som lever i fattigdom, men de behöver ändå inte svälta.
Yngve Gustafson, professor i geriatrik säger:
– Vi vet att mer än hälften av de gamla på svenska äldreboenden är undernärda. Det betyder att 15.000 personer i äldrevården riskerar att svälta ihjäl.

Att det finns fattigdom och uppenbarligen även en del som svälter kan vi utgå ifrån, men det är ändå få jämfört med vad min väns farmor upplevde som ung.

Nu vill jag inte stanna där. Det har hänt så mycket i landet de senaste 100 åren och jag vill lägga till några saker till innan jag har en uppfattning om Sverige är fattigt eller rikt.

Beredskap
Vår beredskap är god
påstås vår dåvarande statsminister Per-Albin Hansson ha yttrat under 2:a världskriget. De flesta visste nog inte att många svenska soldater som gick vakt längs våra gränser inte hade ammunition till sina gevär.
Vi hade varit ett lätt byte för en stormakt.

Lika illa verkar den svenska matberedskapen vara idag.

Mindre än hälften av den mat vi äter i Sverige produceras inom landets gränser. Jordbruket är dessutom helt beroende av fossil energi i form av drivmedel, handelsgödsel och bekämpningsmedel. Sedan EU-inträdet förlitar sig Sverige på EU-länders solidaritet i händelse av kris.
Ola Pettersson, vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ifrågasätter om förmågan att hjälpa verkligen finns om krisen drabbar hela Europa samtidigt:
– Det är säkert sant vid en lokal kris i Sverige eller i Norden, men om hela EU drabbas av samma kris samtidigt skulle det kunna stöka till situationen ordentligt, säger han.

När vi ser hur splittrat Europa är idag när det gäller att hjälpa flyktingar så är det nog bara att ställa in sig på att i en större kris i Europa så är solidariteten borta.

Ola Pettersson har också räknat på hur den svenska livsmedelsförsörjningen skulle kunna drabbas vid en energikris.
Han fick idén under Libyenkriget. Khadaffis sista desperata plan var att spränga oljeledningen fram till Medelhavet. Europa får 30 procent av sin olja den vägen.
Utgångspunkten är att plötslig energibrist uppstår och sedan håller i sig i tre till fem år. Tre olika scenarion presenteras där den fossila energin minskar med 25, 50 respektive 75 procent.

Enligt rapporten skulle Sverige klara en 25-procentig minskning utan alltför allvarliga konsekvenser, men det skulle behövas fler händer i jordbruket.
Men denna arbetskraft finns inte.

Vid de allvarligare bristscenariona skulle livsmedelsförsörjningen ändras radikalt och Sverige hotas av svält.
Han konstaterar också att husdjur som landets 350 000 hästar skulle ifrågasättas om livsmedelsbristen blir för stor:
– Vi försökte uttrycka oss diplomatiskt i rapporten. Det går inte att lägga don på dagens ridhästar, så en gissning är att det skulle bli mer hästkött på tallrikarna under en period, säger han.

Att Sveriges beredskap är undermålig är något som Civilförsvarsförbundet skriver under på. Beredskapslagren är sedan länge tömda.

– Lagren med drivmedel, livsmedel, skyddsmasker, allt är borta. Det enda som finns kvar är tutan som ljuder första måndagen i månaden klockan tre. Men det är mer som en teknisk kontroll av ett reservaggregat.
Bakom tutan är det tomt, säger Sven Lindgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet.

Maten räcker i tolv dagar, men i en krissituation blir det hamstring och då är nog maten slut på två till tre dagar.

Det kluvna landet
Om vi backar bandet igen och tänker på ”farmors” uppväxttid. Då var landsbygden välbefolkad och folk levde, om än fattigt, av jordbruk. Städerna var små och där fanns en del handel och hantverk.

De senaste sjuttio åren har urbaniseringen gjort att landsbygden i stort sett avfolkats och landet har delats på många olika sätt. Här är några exempel:

1. När 85 % av befolkningen bor på en yta som är 1,3 % av landets och jordbruk läggs ner blir sårbarheten väldigt påtaglig.
På asfaltytorna i och omkring våra stora städer växer det dåligt.

2. Det skrivs mycket om den ökande kriminaliteten i landet. Sett över landet ökar den inte, men i de största städerna växer den. Gängkriminaliteten som skrämmer många är primärt en storstadsföreteelse. Städerna slits sönder:.
Om vi studerar djurlivet vet vi att i en hönsgård börjar hönorna hacka på varandra när det blir för trångt. Vi människor är inte annorlunda när för många samlas på samma ställe.

3. Landets hushåll har hamnat i en lånebubbla. Skuldsättningsnivån överstiger hushållens inkomster på ett sätt som många bedömer som riskfyllt. Återigen går det se ett mönster.
Storstädernas hushåll tvingas till alltför stora krediter för att hitta ett boende, medan bankerna ofta säger nej till krediter för husköp på landsbygden, trots att huspriserna är en bråkdel av storstädernas.

Jag efterlyser politiker som ser helheten. Landsbygd – stad – kriminalitet – ekonomiskt hållbart system – beredskapsfrågor – miljö.

En sak till
De 4 storbankernas omslutning är 5 gånger större än hela Sveriges och några få äger storparten. Så jag skulle vilja säga att den fattigdom som många känner är skapad av våra politiker.

Om jag återkommer till inledningen av inlägget så är Sverige idag inte fattigt, men vi är ett kluvet, utlandsberoende land, som lätt kan hamna i fattigdom.

Med den kunskap vi har om vår omvärld tycker jag våra politiker är oansvariga.

Kom ihåg: Bakom tutan är det tomt.













  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post198

Att räkna teveapparater - Det tokiga BNP-begreppet

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, October 02, 2016 11:09:29



Visst är det tokigt
att räkna teveapparater och tvättmaskiner och bedöma det som ett mått på hur framgångsrik en nation är.

Den amerikanske psykologiprofessorn Martin Seligman har skrivit mycket om bristerna i nuvarande BNP-begrepp och har även tankar om hur det borde vara. Han tycker på goda grunder att dagens BNP-mått inte fyller någon funktion och efter att ha läst några artiklar av honom så känner jag likadant. Det får bli utgångspunkten i dagens funderingar.

Ett av hans uttryck är att ”Politik påverkas av vad man mäter och om man bara mäter pengar så kommer all politik handla om hur man får mer pengar
Känner någon igen sig från de sista decenniernas budskap från våra politiker.

Vad är BNP
Först en liten repetition om vad BNP är. Enkelt uttryckt så ska det vara ett mått på ett lands samlade produktion av varor och tjänster. Det finns olika sätt att komma fram till summan men resultatet ska bli detsamma, åtminstone i teorin.
Det finns utgiftsmetoden, produktionsmetoden och inkomstmetoden.
Jag lämnar det tekniska i beräkningarna, förutom att allt bygger på hur mycket som produceras och/eller hur mycket vi konsumerar eller investerar för.
Lite beroende på vilken beräkningsmetod som används kan man förenklat säga att samhällets betalströmmar via banksystemet är en del i beräkningarna.

BNP mäts även per capita och det är inget annat än att man dividerar BNP med antal invånare i landet. Anledningen till det måttet är att få en uppfattning om landets materiella standard och att kunna göra jämförelser över tid och mellan länder.

Ibland används begreppet välstånd tillsammans med BNP och det är lätt att tro att ett högt BNP per capita också är ett tecken på ett högt välstånd i landet.
Inget kan vara mera felaktigt.

Dopad ekonomi
Eftersom finanssektorn inte längre har någon egentlig koppling till reella värden, inte heller till behovet av nytryck av kontanter som Riksbanken kontrollerar, eller hushållen och företagens belåningsgrad, så brukar man ibland säga att en ekonomi blivit dopad.
En dopad ekonomi går inte koppla ihop med tillväxt.

Med utvecklingen av penningmängden och bristen på koppling till realvärden tycker jag att dagens BNP-begrepp spelat ut sin roll.

Flera brister
Eftersom livet och tillvaron är så mycket mer än pengar så måste begreppet bruttonationalprodukt ändras eller kompletteras. Räknar upp flera brister. Följande tas inte med:

1. Oavlönat arbete i hemmet, i form av till exempel matlagning eller egna reparationer och förbättringar finns inte inräknat, men skapar ett mervärde.

2. Ideellt arbete är svårt att bedöma värdet av, förutom att det samlade värdet av alla ideella insatser är jättestort.

3. Svartarbete ingår inte, trots att den sektorn är stor. Den innehåller också betalningsströmmar som inte kommer med i statistiken.

4. Svårighet att bedöma den offentliga sektorns produktion.
Den tas med i statistiken utifrån vad den kostar vilket ger en tämligen vansinnig bild.
En dyr och ineffektiv offentlig sektor blir därmed värdefullare, i BNP-sammanhang, än en billig och effektiv.

5. BNP säger ingenting om invånarnas välbefinnande, sjukskrivningsdagar och medellivslängd.

6. BNP säger ingenting om landets miljösituation.

7. BNP säger ingenting om invånarnas utbildningsnivåLä

Lägg också till, att eftersom de stora betalströmmarna, produktionsresurserna och handelscentrumen finns i närheten av de största städerna, medan de bästa miljö- och rekreationsvärdena finns utanför storstäderna, så innebär det att landet klyvs ännu mera om dagens sätt att mäta BNP fortsätter att användas.

Hur borde det vara
Att göra en förändring behöver inte vara så svårt som det kan låta. Det finns nämligen ett annat index som heter HDI, en förkortning av Human Development Index.
I det indexet räknas bland annat utbildningsnivå och medellivslängd in tillsammans med BNP. Det används redan i FN:s utvecklingsprogram.

Kan vi dessutom hitta ett sätt att mäta miljö- och rekreationsvärden och väga in det tillsammans med HDI tycker jag vi har ett förhållandevis komplett system för att för att se hur det verkliga läget i nationen är.

Att bara mäta antal tvättmaskiner och liknande känns helkorkat. Undra på att sjukskrivningarna ökar när de absolut värdefullaste värdena som hälsa och miljö lämnas åt sidan.




  • Comments(1)//runudden.skrivovin.se/#post196

Ragunda i vinnarhålet - landets mest spännande kommun

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, September 25, 2016 16:21:14

När Jämtlands län, i olika former, ska visas upp för omvärlden så är det nästan alltid Åre och Östersund som visas, medan den mest spännande kommunen lever ett liv i skymundan. Detta trots naturvärden, kreativitet och kultur som övriga kommunerna inte är i närheten av.

Jag vill på en gång säga att det är bra att Åre och Östersund får spaltutrymme och tevetid, men det där unika hittar man inte där.
Åre är alpint centrum i Sverige. Framgångsrikt och omtalat. Östersund är skidskytte- och längdåkningscentrum, även det framgångsrikt och omtalat.

Nu ska jag berätta varför ni som besöker länet, fjällen och Östersund, ska förlänga ert besök några dagar. Jag föreslår att ni också ska besöka det som är unikt inte bara i Sverige utan i hela världen. Styr färden till Ragunda, kommunen med kraft, kultur och kreativitet – tre stora K.

K nr 1 – kulturarv och blivande världsarv
Döda Fallet är redan naturreservat och har stora möjligheter att bli världsarv. Området är det enda i länet som uppfyller alla villkor för att bli ett av UNESCO godkänt världsarv. Just nu jobbas med en ansökan om att bli världsarv.
Jag träffade för en tid sedan Gun-Marie Persson, Hammarstrand och Chai P. Kayankarn. Östersund. som arbetar med ansökan tillsammans med Anders Hansson Jamtli Östersund och Robert Falk Hammarstrand. De är entusiastiska och tänker ungefär så här:

Historien om Döda Fallet är fantastisk. Sundsvallaren som skulle fixa en flottningsränna men tömde en hel sjö. Något liknande finns ingen annanstans. Lägger vi till naturen i området så är platsen helt unik.
Lägg sedan till att vi har ytterligare en historia ungefär två mil därifrån, som är lika unik, den om Thailändska paviljongen.
Thailands Kung Chulalongkorns besökte i slutet av 1800 talet Utanede. Platsen hedrades sedan med en liten minnesskylt som visade att kungen varit där.
En dansgrupp från Thailand besökte Jämtland 1992 och fick höra talas om Kung Chulalongkorns väg i Utanede. Begeistrade besökte de platsen som några munkar senare välsignade och nu står en paviljong där.
Den enda i sitt slag utanför Thailand och tillika en gåva från thailändska kungahuset.

Vad kan man göra av detta?
Mycket om man får tro Gun-Marie och Chai, t.ex:
- En ny byggnad vid Döda Fallet, som ger möjlighet till evenemang året runt. En mötesplats för utställningar, föreställningar av olika slag, historien berättad på olika sätt, seminarieverksamhet m.m.

- Teatrar, musicaler om de fantastiska historier som omger platserna. Spelet om Vildhussen finns redan, men historien om kung Chulalongkorn och paviljongens tillkomst skulle också fungera på scen. Kanske som ett gemensamt spel i form av en resa som startar vid Döda Fallet och slutar vid världsarvet Khao Yai i Thailand som redan visat intresse för detta.

- Belysning i form av ljusspel. Att kunna se Storforsen och sjötömningen i form av ett ljusspel.

- Till det går det tillåta att låta thailändska föreningar får visa sin verksamhet, arrangera marknader, sommarskolor, visa munkarnas verksamhet, genomföra integrationsprojekt, samarbeta med länets skolor, skapa självguidningsapplikationer med mera.

Tänk er ragundabor och jämtlänningar i övrigt vilket skatt.
Vad är väl en skidbacke och ett skidskyttestadion…..

Lägg därtill att Ragunda har landets bästa kulturskola. Vilka kombinationsmöjligheter för framtiden.


K nr 2 – Kraft
Trots att Ragunda är en av landets största producenter av vattenkraft så vilar något trist över kraftförsörjningen. Nio stora vattenkraftverk i Indalsälven som ger resten av Sverige välstånd, men som orsakat Ragunda delvis tomma älvfåror och delvis förstörd miljö. För detta har man belönats med ….. ingenting.


Nu är jag helt övertygad om kraft kommer att återvända, när Döda Fallet blir världsarv och Storforsen efter cirka 225 års tystnad åter kommer att producera en modern och inre styrka hos invånarna.
En styrka som inte ens den mest landsbygdsfientliga regering orkar stå emot.

K nr 3 - Kreativitet
Om den kreativitet som finns i kommunen går det skriva mycket och jag återkommer om det. Men en sak vill jag redan nu nämna. Ragundas natur och människornas kämpaglöd och styrka har redan firat stora segrar. Jag tänker på Ammerån och den kraft som den ger besökare som år efter år återkommer för att få naturupplevelser.

Kampen om Ammerån
och hur alla naturvärden bevarades för omkring 25 år sedan hoppas jag kan stå som modell för den kraftsamling som krävs av kommuninnevånarna i framtiden.

Jag tror aldrig att möjligheterna varit så stora som nu och jag avslutar detta inlägg med Sven Wollters ord, ur boken ”Kampen om Ammerån.” Han var på väg från Överammer till Göteborg och skriver i boken:


Inte förrän jag gott och väl passerat Bispgården känner jag att något inte står rätt till i bilen. Det finns något i den som jag inte känner igen. Jag kör in till vägkanten och börjar undersöka. Där under en pläd i baksätet och på golvet har mina kamrater packat allt vad Jämtland kan erbjuda en läckergom som jag. Älgstekar, en säck mandelpotatis, hjortronsylt, lingonsylt, ostar, mese, tunnbröd av skilda slag, sillinläggningar, brännvin ja det höll aldrig på att ta slut. Och där stod jag vid vägkanten med tårarna trillande nerför kinderna och minnet av alla pillemariska sidoblickar som jag under kvällen registrerat men avfärdat som normalt jämtländskt irrationellt beteende.”

Ragundaborna vann kampen om Ammerån. Nu väntar ännu en kamp med ännu större insatser och större segrar.





  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post195

Om massmedia - en läsarreaktion.

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, August 21, 2016 16:51:19

Massmedia är i kris. Det kan vi läsa om nästan dagligen. Tidningsföretagen provar nya grepp och läsarna sviker, eller vill åtminstone inte betala för att läsa de digitala utgåvorna.

Senast är det Mittmedia som presenterade ett scenario om att göra ett antal tidningar till gratistidningar och säga upp 75 % av sina anställda. Bara ett scenario blev det omedelbara svaret, ett worst case scenario. Visserligen inte ovanligt att företag arbetar i scenarioform när de ska planera för framtiden, men som det beskrevs i DN kändes det nästan som en ambition.

Den här situationen som tidningarna, f.n. Mittmedia har hamnat i har satt igång en del tankar hos mig. Jag listar några punkter. Kallar det för en läsarreaktion:

1. Vi läsare, samhället och tidningsföretagen måste komma ihåg att journalisterna är viktiga för demokratin. En av samhällets viktigaste funktioner. Tänk vilka avslöjanden, både på riksnivå och lokal nivå som avslöjats tack vare duktiga journalister. Gång på gång avslöjas myndighetspersoner med korruption eller annan brottslighet och massmedia är i dessa fall betydligt effektivare än företagens eller myndigheternas egen internkontroll.

2. Andra stora frågor i samhället kräver en fungerande press som kritiskt granskar skeendet. Aktuellt just nu är regionförstoringen som väcker känslor. Media är ett naturligt nav för diskussionerna, men för det krävs kunniga anställda.

Det känns som medierna hela tiden befinner sig i ett sökande. Kanske naturligt i ett samhälle där så mycket sker så snabbt. Men man måste ändå komma ihåg att läsarna, tidningshusens kunder inte på ett givet tecken förändras lika snabbt. Här kommer ytterligare några tankar på hur tidningarna måste bestämma sig:

Val
1. Är vi en lokal tidning?
Är svaret ja, då ska nog inte hälften av materialet vara inköpt från andra delar av landet. Då är det viktigt att:
- bevaka sitt område och skriva om lokala nyheter. Det känns fel att använda material om händelser, företeelser eller personer från andra delar av landet, när det lika gärna skulle gå att skriva om samma sak med personer från området.

2. Vad är läsarna intresserade av?
Inte alldeles enkelt, smaken är som bekant delad. Men några tankar även här:

- Hur mycket resurser får ett allsvenska fotbollslag ta?

- Bevakning av stora idrottsevenemang, t.ex. OS, som sänds i TV dygnet runt?

- Hur mycket ska det skrivas om gjorda polisanmälningar?
Självfallet ska allvarlig brottslighet bevakas, men är alla bilinbrott m.m. nödvändigt att skriva om.
Det finns en avdelning som heter ”Blåljus” där nyheter om brottslighet, bränder och olyckor samlas. Varför inte utveckla den till att även skriva om förebyggande brottslighet? Till exempel på hur man ska bete sig för att inte bli grundlurad på nätet. Ge läsarna en lektion, en form av mervärde.

- Hur bevakas lokal kultur i förhållande till kultur på riksnivå?

- Direktrapportering från rättegångar, hur många läser det?

- Börsnyheter, från gårdagen, när intresserade vill veta vad som händer idag?

- För länge sen fanns en avdelning som kallades för ”rampen.” Där samlades (tror det var en gång i veckan) lätta nyheter, hälsningar, blommor och kattor. Kanske dags att återinföra något liknande och ha den typen av artiklar en gång i veckan.

Medger att det är en svår balansgång men jag är övertygad om att det går att skapa resurser för att göra fördjupningsreportage om lokala aktuella frågor och att tidningen skulle tjäna i anseende på detta.

Vi läsare då
Tidningskonsumenter är inte annorlunda än konsumenter av andra produkter. Jag önskar att konsumenterna skulle vara sin tidning trogen så att den överlever och kan uppfylla sin granskande uppgift. Men så är inte fallet.

Nyheterna måste paketeras och visas så att vi konsumenter längtar efter nästa dags tidning.

För mig är lösningen enkel – bevaka de lokala makthavarna och gör t.ex. mera av fördjupningsreportage av den typ som skrevs för ett år sedan om ”kvinnovåld.”
Viktiga områden som höjer tidningarnas anseende.

Schibsted
Jag läste en intervju med den internationella mediakoncernen Schibsteds Sverigechef. Koncernen har verksamhet i 29 länder och anser att de ska vara ledande när det gäller nyhetsförmedling. De ska också vara ledande när det gäller ny teknik.
Jag förstår dem, de verkar över hela världen, men vill man vara stor på en lokal marknad, måste ju förpackningen anpassas efter denna.

En samhällsdebattör som jag följer på sociala medier, tog upp Mittmedias kris och skrev så här:
” Mittmedia behöver kanske sparka 75% av sina journalister. Det blir inte många kvar då, men vad gör väl det, inrikes och utrikes nyheterna brukar vara nästan exakt likadana i alla nyhetstidningar.
De håller mest på och klipper och klistrar in nyheter från TT som är utlandsägt. Börsen vem fan läser börssidor i papperstidningar där information är från IGÅR. Vädret är också från igår.”

Han fortsätter sedan med en ordentlig känga till politiker och myndigheter och avslutar med:
”Majoriteten av alla ungdomar litar inte på myndigheterna längre och det är sunt tycker jag.

Mera ljus, mera sanningar, mera alternativ media, mera självlärande människor. Mera liv.”


Jag skulle vilja lägga till ”Mera avslöjanden och fördjupningar”







  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post189

Döda Fallet - Storfallet - Niagarafallen

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, August 07, 2016 10:45:06

Vridläktaren vid Döda Fallet

Tänker ibland på Ragunda kommun.
- Kommunen där jag växte upp och där jag till stor del präglats.
- Kommunen med de många kraftverken som försett resten av landet med billig energi och för detta tackats genom att tvingas ha Sveriges kanske högsta kommunalskatt.
- Kommunen som genom en olyckshändelse förlorade Ragundasjön och Storforsen. Kvar blev Döda Fallet och Indalsälven. Just den älv som levererar så mycket energi.
- Kommunen som har den enda Thailändska Paviljongen utanför Thailand och som årligen besöks av tusentals thailändare.

Döda Fallet och Ragundasjön
Tänk om historien bara sett lite annorlunda ut. Hur skulle då Ragunda sett ut och hur skulle det ha drabbat resten av landet?
Föreställ dig att Magnus Huss, Vildhussen, inte hade misslyckats med sin flottningsränna. Vad hade det inneburit:
- Det hade funnits en stor sjö, centralt i kommunen, som sannolikt hade betytt mycket för invånarna som bodde i byarna runt sjön.
- Storforsen hade funnits kvar. Ett jättelikt vattenfall med en fallhöjd som är jämförbar med Tännforsen.
- Bara ett fåtal av de kraftverk som finns i dag, hade kunnat byggas. Självfallet skulle krafter ha verkat för att Storforsen skulle ha byggts ut, men Tännforsen finns kvar så varför skulle inte Storforsen fått dåna vidare.

Ja då hade inte Ragunda levererat lika mycket billig energi som man gör idag. Stockholmare och skåningar kanske hade tvingats bygga ytterligare något kärnkraftverk.

Storforsen
Hade Storforsen funnits kvar så hade ju inte Döda Fallet funnits och Ragunda hade varit ett världsarv fattigare.
Det har visserligen blivit ett fint landmärke för kommunen och vridläktaren är omtalad och beundrad. Platsen är fantastisk för teater och konserter.
Men ändå. Viss vore det ännu häftigare om den stora sjön varit kvar och det mäktiga fallet.

Låt fantasin flöda en stund - tänk om Storforsen funnits kvar.
Någonstans i närheten finns ett högt utsiktstorn, med utsikt över forsen. I tornet finns en mindre konsertlokal.
Forsen ljusbelyst, likt Niagarafallen i mörker. I konsertlokalen fattar diregenten taktpinnen och årets vinnarbidrag i den välkända musikskapartävlingen skall presenteras.
I år är det för första gången en svensk, till och med en ragundabo från en av många musikaliska släkter, som skapat det vinnande bidraget.
Det är en symfoni i fyra satser. En snabb förstasats med underrubriken Strömvirvlar i Krångede. Den följs av en en långsam andra sats som heter Sensommarkväll på Krokvågsstranden, den tredje menuettliknande satsen Fjärilsdans från Hoo och Böle, för att sedan avslutas med ett pampigt crescendo som givetvis heter Storforsen.

Storforsen, Döda Fallet, eller Niagarafallen

Nåväl nu finns inte forsen kvar. Vi har att leva med en tömd sjö och ett fall utan vatten. Det är i sig unikt och det har hänt fantastiska saker i området. Till det som sker i Döda Fallet, pågår en massa annat positivt i kommunen.

Mera om Ragunda
Jag hoppas kunna skriva ett inlägg till om Ragunda och allt fint som finns.
Ni får gärna bidra med tankar och idéer.

Det kanske blir under temat Ragundas fyra k och då tänker jag på kultur, kreativitet, kraft och …… Ja vad kan det fjärde k:et vara. Vad tror du jag syftar på? .
Det är inte lika positivt som de övriga tre, men har ändå varit aktuellt de senaste åren.

Berätta vad du tycker är bra och vad som kan bli ännu bättre. Skriv på olika sociala medierna, maila, eller skriv direkt här på blogginlägget. Förhoppningsvis ska jag få in synpunkterna under något k.


Ett jättehål, skapat av tusentals års nötande, sten mot sten.









  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post186

Vad är svenska värderingar?

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Mon, August 01, 2016 10:15:02

Uttrycket ”svenska värderingar” har den senaste tiden använts så flitigt, att många förmodligen tror att det finns substans i begreppet.
De ledande politikerna har försökt överträffa varandra i att vara kraftfulla och att i Sverige gäller ”svenska värderingar.” Till det har någon lika kraftfullt påtalat att det är svensk lag som gäller.

Jag har tänkt mycket på dessa svenska värderingar. Så mycket att min kvarvarande hjärncell gått varm. Jag får inte ihop det som våra ledande politiker försöker hänvisa till och den verklighet vi upplever.

Några axplock av vad våra företrädare har åstadkommit:
En överdirektör hos Skatteverket, som ringer och tipsar en bekant, om att hans namn finns på en lista över personer som misstänks har placerat pengar utomlands.

Riksrevisionens chef, den yttersta garanten för kontroll, rättvisa, moral och etik hos myndigheterna, anställer sina kompisar i ledande positioner

Mona Sahlin som för andra gången är i blåsväder. Hennes affärer utreds av åklagare.

Margareta Larsson,
Jimmie Åkessons svärmor, som tar ut full lön från Riksdagen trots att hon inte finns där längre.

En bankdirektör som falskeligen anmäls av sin styrelseordförarande för misstänkta insideraffärer, och styrelseordföranden i Sveriges största bank som kallar 90 % av sina kunder för ekonomiska idioter, samtidigt som hans bank spelar en central roll med misstänkta bluffbolag i Panama och under den som banken tar emot statligt stöd.

Hur är det då bland oss andra ”vanliga personer”
Nätet är fullt av värderingar som jag inte trodde mig behöva läsa och nyligen avslöjades i TV-nyheterna om en händelse i Skåne under sommaren. .
En busschaufför som tidigare vägrat släppa in en person från ett flyktingboende i bussen, blev fotad av en av dessa och greps av raseri och stannade bussen och misshandlade personen med slag och sparkar, samtidigt som han skrek ”jag hatar er jävla svin

Våra största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, har på olika sätt de senaste åren predikat om solidaritet och hjälpsamhet.
Jag tror alla minns Reinfeldts öppna era hjärtan och Löfvens Mitt Europa bygger inte murar.
Nu får inte ens familjer från krigsländer återförenas i Sverige och Europa bygger murar och inleder handel med Turkiet. Människohandel – flyktinghandel.

Utbildning
Moderaterna har föreslagit en utbildning i svenska värderingar som ska genomföras på flyktigboenden. Det vore bra. Personer som finns där har ofta genomlevt traumatiska händelser och behöver all hjälp för att snabba på integrationen. Men partiledaren glömde de viktigaste grupperna. Upplyser dem här:

1. Riksdagsmännen.
Jag vill inte se flera kullerbyttor av personer som ska företräda mig och landet.
Att plädera för ”öppna hjärtan” och strax efter ”stänga alla hjärtan”, eller att inte acceptera att murar byggs i Europa för att sedan inte ens godkänna familjeåterförening.
Vem försöker ni dupera – och hur tror ni ert förtroende påverkas?

2. Politiker i kommuner och landsting (regioner) genomför liknande insatser

3. Ledningsgrupper i myndigheter.
För landets bästa och för att återskapa förtroendet för myndighetssverige.
Sedan ska självfallet varje anställd i myndigheterna utbildas.

4. Ämnet blir obligatoriskt i grundskolan.

5. Privata företag i servicenäringar. Eventuellt med statligt stöd.

Vem är kapabel att ta fram ett material.
Uppdraget måste gå till någon som håller armlängds avstånd till politiken. Kanske kunde universiteten tillsammans med domstolarna vara lösningen för att ta fram ett program som är långsiktigare är till nästa val.

Och vilket innehåll
En grannlaga uppgift som jag gärna överlåter till någon annan, t.ex. domstolar och universitet.
Men jag kan tänka mig några viktiga områden som, jämställdhet, mänskliga rättigheter, t.ex. religionsfrihet, rätt till abort och homosexualitet, naturvård och allemansrätt, arbetslagstiftning och bemötandefrågor.

Även om inte många säger det, så är det flyktingdebatten som fått igång diskussionerna om ”svenska värderingar.” Dessa personer vill få det att låta som om det vore något som alla infödda svenskar har i ryggmärgen. När sedan samma personer, ofta företrädare för partier och myndigheter gång på gång kör i diket och totalkvaddar då är trovärdigheten i fara.



  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post185

Tänk så underbart det är, att ingen behöver vänta ett enda ögonblick innan de börjar med att göra världen bättre på något sätt

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sat, June 11, 2016 10:11:41

Anne Frank skulle den 12 juni fylla 87 år. Hennes dagboksanteckningar har blivit kända och spridda över hela världen och översatta till minst 50 olika språk.

Jag har jämfört lite av hennes tankar med allt som händer i dag, när rasismen växer sig allt starkare. Det känns inte som vi människor har lärt oss någonting sedan 1945 då Anne dog i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen.

I Kitty som hon kallade sin dagbok, som hon fick som 13 åring började hon med:

Jag hoppas att jag skall kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte har kunnat anförtro mig åt någon, och jag tror att du kommer hålla det hemligt.

Ett knappt år före hennes död kunde man läsa:

Jag vill se mig om i världen och uppleva en massa spännande saker

Och trots den fruktansvärda situation som hon och hennes familj var försatta i så tappade hon aldrig tron på människorna. En kort tid innan hon dog skrev hon:

Tänk så underbart det är, att ingen behöver vänta ett enda ögonblick innan de börjar med att göra världen bättre på något sätt.

Tyvärr verkar det ögonblick som Anne drömde om ännu inte kommit.

Vad händer istället.
Anne och andra judar tvingades bära Davidsstjärnan på vänster sida, med texten jude.

I januari i år berättas det från Cardiff i Storbritannien att asylsökande tvingades ha armband för att få mat

Ett privat bolag hade uppdraget att sköta mathållningen i lägret och krävde att flyktingarna skulle ha armbandet. Utan ett band i en lysande färg om handleden – ingen mat. Förnedrande, menade flyktingarna.
Bolaget motiverade införandet av bandet med att mängden flyktingar blivit så stort att det inte skulle gå att hålla ordningen utan dem.

Det blev många protester och bolaget verkar ha backat, men synen på våra medmänniskor verkar vara oförändrad.

För att inte tala om alla gränskontroller, ID-kontroller, taggtrådsstängsel……..

Mera då
Efter andra världskriget bröt en debatt ut om varför de som kände till utrotningslägren inte sade något. Varför protesterade de inte när människor behandlades sämre än döende boskap? Varför slog de inte larm?

Hur är det idag?
En aning bättre genom sociala mediernas tillkomst, men det slår även åt andra hållet. Föraktet, nedvärderingen och hatet frodas och jag tror tyvärr att vi om 50 år kommer att få samma frågor som de som ställdes efter andra världskriget.

Varför gjorde ni inget?

År 2015 sökte 1,2 miljoner personer asyl inom EU. Med tanke på att det bor omkring 730 miljoner människor inom EU:s gränser innebär det att de asylsökande är 0,16 % av EU:s befolkning.
Jag har svårt att se att den mängden ska kräva taggtrådar vid passagerna om vi bara tänkte på flyktingarna som människor och inte som handelsvaror.

Nu är siffrorna för Sverige bättre. I förhållande till folkmängden har vi tagit emot en dryg procent, liksom Ungern och Österrike.

Då kom regeringen med en bygglovsansökan och Andrumet byggdes.

Det kanske värsta
När nu inte resten av Europa ens lever upp till den nivå som Sverige och några ytterligare länder ger, vad händer då?

1. Det kanske vidrigaste inslaget handlar om att starta en omfattande statligt organiserad byteshandel av män, kvinnor och barn på flykt för sina liv.
”Icke godkända” flyktingar som kommer till Grekland ska skickas till Turkiet och då får Turkiet skicka en flykting som befinner sig i Turkiet till EU.

Jag har svårt att en grymmare hantering.

2. Turkiet påstås få 30 miljarder från EU för att täcka sina kostnader för flyktinghanteringen.
Turkiet som satt de flesta mänskliga rättigheter ur spel har nu blivit EU:s kanske största handelspartner när det gäller statlig människohandel.

Ordet människohandel är för mig vämjeligt – men detta är människohandel mellan stater…..

3. I Bulgarien sägs nu frivilliga, beväpnade grupper av män patrullera längs gränserna, för att inte släppa in flyktingar.
I en intervju i SvD som jag läste med en av personerna så var deras självpåtagna uppgift att inte släppa in muslimer. I samma andetag hävdade han att han inte rasist…..

Ingen protesterar

Jag avslutar med Annes ord igen, som hon skrev några dagar innan hon dog. Ord som jag tycker vi ska ta till oss.

Tänk så underbart det är, att ingen behöver vänta ett enda ögonblick innan de börjar med att göra världen bättre på något sätt

  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post182
« PreviousNext »