Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Våga se och berätta om helheten

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, April 19, 2015 17:18:17

Budgetdiskussion och högt tonläge.
Katastrofscenarier målas ut, vita jobb blir svarta, alla förslag är jobbfientliga, bland mycket annat.

Jag har gått igenom en del rubriker och delvis följt diskussionerna på sociala medier och blir nästan beklämd över hur fokuserad många är på att leta fel och att hitta syndabockar. ´

En lokal politiker kunde utan att tveka, säga att Jämtland kommer att förlora exakt 648 jobb, efter regeringens budget. Personen hänvisade visserligen till en utredning, men hallå…..

Jag saknar

Jag saknar en bedömning av helheten och jag saknar framförallt en seriös diskussion om hur landets ekonomi är uppbyggd och hur olika åtgärder påverkar ekonomin. När det gäller det senaste så är politikerna de största bovarna och till råga på allt så hävdar jag att de många gånger vill föra oss väljare in i dunklet. De vill inte berätta.
Därför gör jag själv ett försök att berätta om vissa delar som aldrig lyfts fram.

Den ekonomiska helheten
Jag börjar med att konstatera att ett lands ekonomi kan delas in i 2 delar. Den privata delen och den offentliga.
Den privata delen omfattar i huvudsak hushållen och företagens ekonomi och den offentliga omfattar staten och kommunernas. Att dessa 2 delar är helt beroende av varandra måste man vara medveten om, för att förstå det spel och ibland lurendrejeri som kastas på oss.
Ett överskott i statens finanser innebär alltså, att det måste bli ett underskott i den privata delen av landets ekonomi och tvärtom. Med detta enkla och självklara i bakhuvudet så kan det ibland vara svårt att förstå hur våra politiker tänker. Några exempel:

Överskottsmål som bygger på att staten ska ha överskott i finanserna och kunna ha ett finansiellt sparande.
Hur tänker man då, när man under 8 år haft t.ex. 5 jobbskatteavdrag, slopat fastighetsskatt och generösa avdragsvillkor för räntor och att få hjälp med städning och renovering. Om vi tittar lite mera på detta:

Jobbskatteavdragen
har kostat omkring 500 miljarder kronor som gått till den privata delen av ekonomin och alltså minskat den offentliga delen. De skapar inte per automatik nya jobb utan de medverkar till att öka privat konsumtion och ökat sparande. Privat konsumtion skulle kunna öka sysselsättningen, men den har nog ökat importen ännu mera.
Rut och rot, har inte ökat sysselsättningen, men däremot förbättrat skattemoralen en del. Att det tillkommit nya bedrägerier tar jag en annan gång.
Fastighetsskatten som slopats är rakt av en ökning av den privata delen av ekonomi och därmed en minskning av den offentliga.

Dessa vägval har säkert föregåtts av noggranna analyser, men jag förstår inte Alliansens fruktansvärda reaktioner när nuvarande regering ville slopa överskottsmålet. Alla stora beslut som man själv tog gick ju i riktning om att överskottsmålen INTE skulle nås.
När Allinansen säger att man ska ha överskottsmålen kvar och samtidigt öka den privata delen av ekonomin och minska den offentliga delen, hur tänker man då?
Kan man inte de ekonomska sambanden, eller försöker de föra väljarna bakom ljuset?

Banker
Svårt att numera prata om ett lands ekonomi utan att nämna bankernas roll. Landets banker har ju 4-5 gånger större ekonomi än vad landet Sverige har.
Hur har det blivit så och vilka risker finns det?

Det startade redan under andra halvan av 80-talet, när Riksbanken släppte de flesta kontrollerna över bankernas utlåning.
Bankerna visade sig vara så mogna detta ökade ansvar, att det redan i början av -90 talet blev en fastighets- och finanskris.
I slutet av -90 talet kom nästa kris, den s.k. IT-bubblan och år 2008 kom nästa finanskris som startade i USA och som nästan drog med sig en av storbankerna i fallet.
Det bankerna gjorde, med statens tysta medgivande, var att själv skapa pengarna man lånade ut. Riksbanken har ingen kontroll över de digitala pengarna utan det är bankerna som vid utlåningstillfället skapar pengarna och överför dem till ett konto som kunden sedan använder.

Att bankerna nu tillåtits bli så stora hävdar jag är politikernas fel och det är bland hushållen som de vuxit mest. Den största anledningen är att det, under så många år, byggts så få bostäder. Detta har inneburit att prisökningen på befintliga bostäder inom vissa områden både fördubblats och tredubblats de senaste åren.
Men denna prisökning har inte tillfört den offentliga delen av landet ekonomi någonting. Det är bara en omfördelning av tillgångarna hos privata aktörer.
Staten däremot går miste om fastighetsskatt och urholkar dessutom sin ekonomi genom generösa avdragsregler för räntor och generösa ombyggnadsregler genom ROT-avdraget. Desto större lån som personer tar, desto större blir ränteavdragen som staten subventionerar med.

Riskerna med hushållsskuldernas ökning är enorma. Även om det känns avlägset just nu, så kommer ändå räntorna att stiga igen och då blir kostnaderna för stora lån mycket kännbara. Amorteringskravet, som kritiseras hårt just nu, kommer också att öka utgifterna för hushållen. Skulle det dessutom bli ännu högre arbetslöshet, oavsett vad den orsakas av, så har vi en ny kris under uppsegling. Bankerna kommer att göra jättelika förluster som ska betalas av du och jag.

In i ett hörn
Att rätta till riskerna med hushållsbubblan utan en finanskrasch är svårt. Det är så många faktorer som påverkar. Att öka amorteringen innebär mindre pengar kvar till hushållen, att minska ränteavdragen blir samma sak, men en positiv reaktion på den offentliga ekonomin. Återinföra fastighetsskatt tror jag är omöjligt, men skulle öka statens inkomster och minska det privata utrymmet.
Det enda som jag tror är långsiktigt hållbart är att få igång ett stort bostadsbyggande igen. Visserligen skulle priset på befintliga bostäder kunna sjunka något, men om inga andra störningar tillkommer så känns det vettigt på sikt.

Men återigen så irriteras jag mest över att ingen vågar prata om dessa frågor. Jag hörde bl.a. en intervju med en av Alliansens partiledare för ett år sedan och han verkade fullkomligt ovetande om hur samhällets pengar skapades. Jag blev mörkrädd.

Vems är felet
Ingen regering under de senaste 25-30 åren kan svära sig fri. Det jag berört pekar mycket mot Alliansen, men det beror i första hand på att det är de som styrt de senaste 8 åren och ”bubblan” har aldrig växt så snabbt som under de åren.

Om nuvarande regering skulle man snällast kunna säga, att gör man ingenting så gör man heller ingenting fel. Jag tycker med andra ord att ingenting har hänt. Må vara en aning förlåtet genom nyvals- och budgetproblemen som de haft, men under hösten måste de upp till bevis.

Ibland saknar jag gamle Gunnar Sträng, som när han presenterade budgeten också gav svenska folket en lektion i samhällsekonomi. Var finns denna pedagog idag?




  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post133