Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Ishockeyns trovärdighetsproblem

IdrottPosted by Torbjörn Ohlsson Tue, September 24, 2013 08:19:37


Mitt i månaden maj pågår ishockey-VM något som borde vara en högtid för alla idrottsintresserade. Men för mig känns det som ishockeyn på något sätt har målat in sig i ett hörn och fått trovärdighetsproblem. Tar några exempel:

Aldrig bästa laget
Ishockey VM hölls för många år sedan tidigare på säsongen och fungerade inledningsvis precis som man förväntade sig, nämligen att lagen hade sina bästa spelare med i mästerskapet. USA och Canada hade även då sina bästa spelare i NHL men brukade skicka ”ett förstärkt klubblag” som matchade européerna utan problem.

Så kom den stora proffsflykten till Canada och de europeiska lagen kunde inte ställa upp med sina bästa spelare och turneringen fick lite ”Åsa-Nisse” över sig. Nivån blev väldigt ojämn.
Det internationella förbundet lade då turneringen så sent så att de flesta NHL lag skulle ha spelat klart. Då kunde nämligen utslagna och trötta spelare få hjälpa sina länder i VM. Följden blev att nu börjar alla länder turneringen med icke fullt lag i förhoppning över att något NHL lag förlorar i slutspelet och någon spelare vill offra sig och komma hem och delta.
Tycker det är en skymf mot spelare på hemmaplan, som kämpat för att komma i landslaget att inte få delta därför att det KANSKE kan komma någon trött kämpe från Canada som vill spela.

Litenhet

Ishockeyn är en liten sport oavsett vad företrädarna för sporten säger. Fyra lag brukar göra upp om titeln, resten av lagen är utfyllnad. Må vara att Schweiz i år har överraskat så här långt. Sporten är marginellt större än bandyn, en sport som ”rättat mun efter matsäcken.”

För att dessa lag få träning inför VM måste de därför möta varandra 8 – 10 gånger varje säsong och alltid strax innan VM. Men givetvis inte med alla spelare som kan ingå i VM-laget, man måste ju vänta och se om det kommer något NHL-spelare. Hur länge tror hockeysporten att de kan hålla intresset vid liv när man möter samma lag så många gånger?

Pengar

”Att rätta mun efter matsäcken” verkar vara ett ordspråk om ishockeyn inte lärt sig. Unga spelare i elitserien ska tydligen betalas mellan 100 – 300.000 kr per månad för att de ska få syssla med sin hobby. Vidare anser man att kommunen ska svara för arenorna och staten för polisbevakningen. (När det gäller polisbevakning har i ärlighetens namn fotbollen större problem). Denna penningkultur sprider sig ner i seriesystemet och jag minns med förvåning en ”hockeypappa” som för några år sedan utgöt sin ilska över sin förening eftersom sonen inte fått ut sin lön. Sonen skulle därför sluta i klubben. Den klubben spelade i division två och ledarna var ideellt arbetande föräldrar som skulle jobba in sponsorpengar och använda ungdomarnas aktivitetsstöd för att betala A-laget.

Till sist

Ishockeyn har varit duktig på att få med sig media, supportrar och kommunpolitiker. De har skickligt förklarat hur viktigt det är att laget ska finnas i högsta serien och på olika sätt fått med sig ”folkets företrädare.”
Men alla är inte glada över den frälsning som ishockeyn ska skänka sina orter. Fråga många i t.ex. Leksand och Timrå.

  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post17