Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Att räkna teveapparater - Det tokiga BNP-begreppet

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Sun, October 02, 2016 11:09:29



Visst är det tokigt
att räkna teveapparater och tvättmaskiner och bedöma det som ett mått på hur framgångsrik en nation är.

Den amerikanske psykologiprofessorn Martin Seligman har skrivit mycket om bristerna i nuvarande BNP-begrepp och har även tankar om hur det borde vara. Han tycker på goda grunder att dagens BNP-mått inte fyller någon funktion och efter att ha läst några artiklar av honom så känner jag likadant. Det får bli utgångspunkten i dagens funderingar.

Ett av hans uttryck är att ”Politik påverkas av vad man mäter och om man bara mäter pengar så kommer all politik handla om hur man får mer pengar
Känner någon igen sig från de sista decenniernas budskap från våra politiker.

Vad är BNP
Först en liten repetition om vad BNP är. Enkelt uttryckt så ska det vara ett mått på ett lands samlade produktion av varor och tjänster. Det finns olika sätt att komma fram till summan men resultatet ska bli detsamma, åtminstone i teorin.
Det finns utgiftsmetoden, produktionsmetoden och inkomstmetoden.
Jag lämnar det tekniska i beräkningarna, förutom att allt bygger på hur mycket som produceras och/eller hur mycket vi konsumerar eller investerar för.
Lite beroende på vilken beräkningsmetod som används kan man förenklat säga att samhällets betalströmmar via banksystemet är en del i beräkningarna.

BNP mäts även per capita och det är inget annat än att man dividerar BNP med antal invånare i landet. Anledningen till det måttet är att få en uppfattning om landets materiella standard och att kunna göra jämförelser över tid och mellan länder.

Ibland används begreppet välstånd tillsammans med BNP och det är lätt att tro att ett högt BNP per capita också är ett tecken på ett högt välstånd i landet.
Inget kan vara mera felaktigt.

Dopad ekonomi
Eftersom finanssektorn inte längre har någon egentlig koppling till reella värden, inte heller till behovet av nytryck av kontanter som Riksbanken kontrollerar, eller hushållen och företagens belåningsgrad, så brukar man ibland säga att en ekonomi blivit dopad.
En dopad ekonomi går inte koppla ihop med tillväxt.

Med utvecklingen av penningmängden och bristen på koppling till realvärden tycker jag att dagens BNP-begrepp spelat ut sin roll.

Flera brister
Eftersom livet och tillvaron är så mycket mer än pengar så måste begreppet bruttonationalprodukt ändras eller kompletteras. Räknar upp flera brister. Följande tas inte med:

1. Oavlönat arbete i hemmet, i form av till exempel matlagning eller egna reparationer och förbättringar finns inte inräknat, men skapar ett mervärde.

2. Ideellt arbete är svårt att bedöma värdet av, förutom att det samlade värdet av alla ideella insatser är jättestort.

3. Svartarbete ingår inte, trots att den sektorn är stor. Den innehåller också betalningsströmmar som inte kommer med i statistiken.

4. Svårighet att bedöma den offentliga sektorns produktion.
Den tas med i statistiken utifrån vad den kostar vilket ger en tämligen vansinnig bild.
En dyr och ineffektiv offentlig sektor blir därmed värdefullare, i BNP-sammanhang, än en billig och effektiv.

5. BNP säger ingenting om invånarnas välbefinnande, sjukskrivningsdagar och medellivslängd.

6. BNP säger ingenting om landets miljösituation.

7. BNP säger ingenting om invånarnas utbildningsnivåLä

Lägg också till, att eftersom de stora betalströmmarna, produktionsresurserna och handelscentrumen finns i närheten av de största städerna, medan de bästa miljö- och rekreationsvärdena finns utanför storstäderna, så innebär det att landet klyvs ännu mera om dagens sätt att mäta BNP fortsätter att användas.

Hur borde det vara
Att göra en förändring behöver inte vara så svårt som det kan låta. Det finns nämligen ett annat index som heter HDI, en förkortning av Human Development Index.
I det indexet räknas bland annat utbildningsnivå och medellivslängd in tillsammans med BNP. Det används redan i FN:s utvecklingsprogram.

Kan vi dessutom hitta ett sätt att mäta miljö- och rekreationsvärden och väga in det tillsammans med HDI tycker jag vi har ett förhållandevis komplett system för att för att se hur det verkliga läget i nationen är.

Att bara mäta antal tvättmaskiner och liknande känns helkorkat. Undra på att sjukskrivningarna ökar när de absolut värdefullaste värdena som hälsa och miljö lämnas åt sidan.




  • Comments(1)//runudden.skrivovin.se/#post196