Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Bakom tutan är det tomt - eller - när maten tar slut

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Thu, May 15, 2014 11:42:03

Vår beredskap är god påstås vår dåvarande statsminister Per-Albin Hansson ha yttrat under 2:a världskriget. Nu vill jag lyfta ett annat problem som har med vår beredskap att göra, nämligen maten. Men först lite mera om läget under kriget.

De flesta svenskar visste nog inte att många svenska soldater som gick vakt längs våra gränser inte hade ammunition till sina gevär. Min egen far vaktade gränsen mot Norge och ingen som ingick i hans kompani såg till någon ammunition.

Liknande berättelser finns från andra ställen. Förband med många fordon hade inte drivmedel så att de kunde köra dem. Fordonen placerades ut på vissa strategiska ställen så att ”spioner” skulle få uppfattningen att förbanden var stridsberedda. Och förmodligen var soldaterna stridsberedda, men de tog sig ingenstans och hade ingen, eller bristfällig, utrustning.

När kalla kriget så småningom upphörde och spänningen i vår omvärld minskade så minskade också vår försvarsvilja och för 15 – 20 sedan så började även nedmonteringen av vårt försvar. Det fanns ju ingen hotbild så varför oroa sig.

Men nu mullrar åter en stormakt och våra folkvalda tävlar med varandra om att försvaret omgående måste få mera pengar. Anar panik. Vad händer om vi blir angripna på ”icke kontorstid”

Mat och energiförsörjning
Det som det inte pratas lika mycket om är hur vi skall få mat och drivmedel om det blir ett stort krig i Europa. Oavsett om Sverige blir direkt angripet eller inte så kommer vår försörjning att påverkas. Jag har läst några rapporter som forskaren Ola Petterson kommit med och utifrån dessa hämtar jag följande.

Mindre än hälften av den mat vi äter i Sverige produceras inom landets gränser. Jordbruket är dessutom helt beroende av fossil energi i form av drivmedel, handelsgödsel och bekämpningsmedel., som vi köper från utlandet.

Han fortsätter sedan med att läget för Sveriges beredskap har försämrats mycket sedan EU-inträdet. Helt plötsligt har vi börjat förlita oss på andra EU-länders solidaritet. Ytterligare några exempel:

Nära hälften av all olja kommer från Ryssland och vid en energikris skulle livsmedels­försörjningen strypas på nolltid.
Och eftersom det är Ryssland som just nu betraktas som det stora hotet mot Europafreden så känns denna lösning som mycket osäker.

Beräkningar
Ola och hans kollegor har gjort beräkningar på hur Sveriges livsmedelsförsörjning skulle drabbas vid en energikris under 3 – 5 år. Med andra ord behöver inte krisen starta i Sverige utan från länder därifrån vi köper t.ex. olja och gas och han har kommit fram till följande:

- Vid en 25 % minskning av energitillförseln skulle Sverige klara sig rätt bra, under förutsättning att ”antal sysselsatta personer” i jordbruket ökade kraftigt. Men denna arbetskraft finns inte.

- Jordbruket liksom resten av samhället är inriktat på en ekonomisk optimering. Ända sedan andra världskrigets slut har man köpt bort arbetade timmar med hjälp av högre energiinsats.

Bakom tutan är det tomt
De scenarior som Ola arbetat efter är t.ex. det som som Khadaffi hotade med under Libyenrkiget, nämligen att spränga oljeledningen fram till Medelhavet. Europa får 30 procent av sin olja den vägen.
Eller att Ryssland stryper sina olje- och gasleveranser.

Vad händer?
Eftersom Riksdagen redan 2002 avskaffade Beredskapsförordningen blir det snabbt kaotiskt. 90 dagars oljereserv är det enda lager som finns.

Lagren med drivmedel och livsmedel är borta. Det enda som finns kvar är tutan som ljuder första måndagen i månaden klockan tre. Men det är mer som en teknisk kontroll av ett reservaggregat. Bakom tutan är det tomt.

Maten bedöms räcka i 10 – 12 dagar så det är
överhängande risk för svält.

Ytterligare konsekvenser
Eftersom förutsättningarna för att bo i hela landet drastiskt försämrats och att c:a 85 % av befolkningen bor på en yta som är 1,3 % av landets yta blir det inte lätt att odla vår egen föda.
På asfaltytorna i och omkring våra stora städer växer det dåligt.
Grödor som kräver mycket energi, t.ex. potatis kommer inte att gå att odla i större omfattning. Kyckling och grisindrustrin blir också i farozonen.

Stormen Gudrun
Ett litet exempel på vår sårbarhet var stormen Gudrun. Bäst klarade sig de privatpersoner som själva hade reservaggregat hemma. De fick också omgående börja hjälpa andra kompisar som var utan ström. Samhället hade dålig beredskap.

Hästarna
Det har aldrig funnits så mycket hästar i Sverige som det gör nu. Omkring 350 000 st. Men dessa går inte använda i jordbruket, eftersom det är lyxhästar. När det blir livsmedelsbrist kommer de att ifrågasättas och det blir mera hästkött på tallrikarna.

Trots att det är mer än tio år sedan beredskapslagren tömdes visar undersökningar att svenska folket har stor tilltro till att myndigheterna ska lösa en livsmedelskris.

Men kom ihåg: Bakom tutan är det tomt.





  • Comments(1)//runudden.skrivovin.se/#post79