Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Rädsla för det okända

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Thu, June 05, 2014 09:57:31


Inte mycket är nytt under solen. Samma företeelser upprepas gång på gång, men i olika ordalag och i olika dimensioner.

Jag kommer ihåg en historia som inte är sann (men som skulle kunna vara det)
Långt i en avsides by bodde två gamla bröder ensamma i föräldrahemmet. De hade ett litet jordbruk och fiskade och jagade. De träffade mycket sällan andra människor och blev med tiden misstänksamma mot alla de inte kände.
En dag svängde en fin Mercedes in på gården och den ena frågade:
- Känner du han?
- Nä, han är inte härifrån.
- Va gör vi ?
- Nja, vi kanske får slå ihjäl han!

Massmedia rapporterar nästan dagligen om olika folkslags situation i andra länder. Här är några exempel:
Burmeser som kommer till Thailand utnyttjas av Thailändarna. Thailändare utnyttjas bl.a. i svenska bärskogar. Mexikanare utnyttjas hänsynslöst i USA. Östeuropeer (vissa länder) utnyttjas i Västeuropa, bl.a. Sverige.
Oftast utnyttjas de som billig arbetskraft. Får arbeta under slavliknande villkor och vågar inte berätta för någon om sin situation.

Mest utsatta är (kanske) muslimer från olika länder och personer från vissa länder i Afrika.

Har vi människor inte lärt oss någonting av historien?

Jag är tveksam och historien verkar upprepa sig. Vi verkar se ”spöken” så fort en människa med annorlunda vanor och utseende än vad vi är vana vid kommer i vår närhet.
I grund och botten tror jag att detta bottnar i vår egen osäkerhet och någon form av rädsla.

Personer, liksom djur, som är rädda får alltid en benägenhet att slåss eller springa. Är vi fysiskt starkare slåss vi och utnyttjar vårt överläge till att förtrycka. Är vi rädda springer vi undan, eller förhåller oss till den som bestämmer. Vi anpassar och lider i det tysta.

I det lilla perspektivet hanterar vi detta som de två bröderna i historien här ovanför. Vi kanske ”slår ihjäl” den som vi uppfattar som ett hot.

I ett större perspektiv växer det fram förtryck och förföljelse som i sin mest vidriga form övergår till terrorhandlingar och folkmord, som t.ex. Hitlers judeutrotning, serber och albanernas fördrivning ur Kosovo, indianernas fördrivning inom USA.
Sverige har också en smutsig historia i hur vi har hanterat samerna. Gång på gång har dessa tvingats flytta därför att staten har ansett att renbetesmarkerna ska användas för kraftverksbyggen eller gruvor.

Hur är det idag
Ingen har väl kunnat undgå att ta del av den främlingsfientlighet som växt fram under de senaste åren och hur den ökar för varje dag som går. Jag skrev i mitt förra inlägg om vad jag är övertygad om är den största orsaken till hatet. Det är den gamla sjukdomen ”girighet” som jag kallar för ”guldsot.”
Eftersom folkvalda (i flera länder) har medverkat till att sjukdomen fått ordentligt fäste i människorna så känns det dystert. Man ser inte hela sjukdomsförloppet.

Är det möjligt att komma tillrätta med denna rädsla?

Det känns onekligen hopplöst. Men det skulle kännas väldigt frustrerande och tråkigt att avsluta den här funderingen med att säga att ”allt är försent” eller ”det går inte åtgärda dessa företeelser.”
I det lilla perspektivet tror jag faktiskt att det går att förbättra sig. Nyckelordet är utbildning. Vi måste utbilda våra barn så att de blir medvetna om andra länder och kulturers sätt att leva. Där har vi alla ett ansvar. Skolan, föräldrar, massmedia, arbetsgivare, fackföreningar och alla som på något sätt kommer i kontakt med människor.

I det större perspektivet skulle jag vilja att våra politiska företrädare på riksnivå på allvar sätter sin in i vilka mekanismer som styr detta. Detta är ingen sjukdom som går över av sig själv. Den måste behandlas.
Om vi vanliga människor arbetar med oss själva och vår omgivning så skulle jag önska att vår statsminister m.fl skulle hålla ”brandtal” mot främlingsfientligheten i Bryssel och i New York (FN) och få med sig flera länder på att vansinnet måste stoppas.

Och medicinen är att vi måste släppa en aning på vår girighet.

För INGEN anser väl på ALLVAR att han/hon är bättre och viktigare för mänskligheten än någon annan och därmed kan ta sig friheten att utnyttja och förfölja.



  • Comments(0)//runudden.skrivovin.se/#post84