Tankar från Runudden

Tankar från Runudden

Om Bloggen

Bloggar om aktuella händelser men framförallt inom följande områden:
- Kriminalitet
- Makt- och maktmissbruk
- Girighet
- Viner
- Idrott

Du är självfallet välkommen att gästblogga.

Sverige går bra – men vi blir sjukare och sjukare

ÅsikterPosted by Torbjörn Ohlsson Wed, December 28, 2016 11:11:39


”Sverige går bra” låter det från ledande politiker. Och man fortsätter att mäta ekonomin i form av producerade varor och tjänster och inget annat.
I princip räknar vi antalet producerade tvättmaskiner och har det ökat jämfört med året innan då går alltså Sverige bra.
Det är samma mätskala som användes på 1960 talet och den växande industrialiseringen. I dag lever vi i ett annat samhälle men fortfarande verkar produktion av varor och tjänster som det enda saliggörande.

Jag har nyligen hört intervjuer med finansminister Magdalena Andersson och med förre finansministern Anders Borg och båda poängterade att ”Sverige går bra” med hänvisning till ökningen av BNP, men inte ett ord om avigsidorna.

Varför vill inte personer på den nivån lyfta blicken en aning?

Vad är nackdelen
Eftersom man använder en gammal måttstock för ett samhälle som inte finns kvar när måttstocken skapades, då blir det fel.
Måttstocken mäter ytterst lite av det som är viktigt för oss människor och ibland saker som är direkt onödiga och skadliga. Produktion av varor och tjänster som vi i många fall inte behöver.

Men måttstocken säger ingenting om sjukskrivningsdagar, miljöfrågor, livskvalité och rekreationsfrågor och hur vi får en effektiv offentlig sektor.

”Sverige går bra” men befolkningen blir sjuk……

Sjukskrivningar
På knappt två år har sjukskrivningarna ökat med omkring 50 %. Stressforskaren Aleksander Perski tror att siffrorna egentligen är ännu högre. Han ser många orsaker och han även tips på hur arbetsgivare kan skydda dina anställda.

En stor del av sjukskrivningsökningen är stressrelaterad och här har han en klar åsikt om anledningen.

"Det har skett en stor förändring under senare år. Ständig uppkoppling gör att det numera går att jobba dygnet runt", säger han.
Han är också kritisk till att många arbetsgivare saknar tydliga regler och kunskap för hur mycket anställda förväntas jobba samt vad de ska prestera.
Unga människor drabbas värst. Dessa har ofta svårt att sätta gränser och kvinnor i offentlig sektor är allra mest utsatta. "Kvinnor har höga krav på sig på jobbet samtidigt som man fortfarande har huvudansvaret för hemmet", säger Aleksander Perski.

Han anser att samhället blivit mera jämlikt men utvecklingen går i snigeltakt, men också att de jobb som ”försvann” under nittiotalet aldrig kom tillbaka. Det ”försvann” omkring en halvmiljon arbetstillfällenen som inte återbemannats. Tvärtom så har rationaliseringar och utflyttning av verksamheter fortsatt.
Däremot är arbetsuppgifterna till stor del kvar, men ska utföras av färre personer.

Karoshi
Kallas det begrepp som kom in i det japanska språket på 1970-talet i och med de första uppmärksammade fallen av arbetsrelaterad stressdöd. Sedan dess har fenomenet tilltagit och har nu blivit ett så stort problem att regeringen tagit fram en nationell strategi i frågan.
Var femte anställd i Japan beräknas vara i riskzonen att dö som en följd av för mycket arbete.
Företeelsen började först mätas i Japan men finns numera i många länder. I Kina dör en halv miljon arbetare av utmattning varje år och även i Sverige förklarar överarbete allt fler dödsfall.
Mördande konkurrens skulle man kunna säga.
Ändå pratar vår nuvarande och får förre finansminister om att ”Sverige går bra” när produktionen ökar och människorna blir sjukare.

Vi kan lära mycket av Japan, men verkar inte vara intresserade.

Stämpelklockorna
Många minns säkert de ”förhatliga” stämpelklockorna på arbetsplatserna. Jag ”tvingades” använda en sådan under mitt första år. För arbetsgivaren en tung och dyrbar administration och de anställda tyckte inte heller om den. Kände sig övervakade.
Men stämpelklockan innebar en sak som inte finns på så många ställen idag. När du stämplade ut så gjorde du det även mentalt. Skulle du jobba längre så gällde övertidsbestämmelserna annars gick du ut i din fritid.

Hur är det idag
Stämpelklockor finns inte kvar och som en följd av detta så har ofta gränsen mellan ordinarie arbetstid och övertid blivit otydlig. De flesta större företag har också tagit bort övertidsersättning och ersatt det med ett lönetillägg.

Detta har, enligt Aleksander Perski inneburit att många arbetsgivare tror att anställda arbetar normal arbetstid, medan det många gånger handlar det om övertidsarbete utan ersättning,

Lägg dessutom till:
- Kravet (ofta inte uttalat) på att svara på jobbmobilen även på fritid
- Kravet (ofta inte uttalat) på att kolla jobbmailen även på fritid
- Vid omorganisationer sker ofta en selektering av människor så att de fackliga turordningsreglerna åsidosätts. Personer köps ut, med kanske en årslön. Detta skapar ofta en oro och osäkerhet i arbetsgrupperna.

Här måste man komma ihåg att vi människor är olika. Vissa triggas av att hela tiden vara uppkopplad och känna sig viktig. För andra blir kravet, även det ej uttalade, en belastning och upphov till stress.

Vems är felet till stress på jobbet
I grunden är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön i företaget, men situationen är inte så enkel att all skuld till stressfaktorer kan läggas där.

Arbetsgivaren ska ge stöd, gärna belöningar som att väl utförda prestationer leder till tidigare hemgång på fredagen. Det handlar också om att skapa regler för att anställda inte får kontakta varandra sent på kvällen eller i värsta fall natten.

Arbetsgivaren bör också förklara att man inte förväntar sig att någon jobbar längre än ordinarie arbetstid.

Men den anställde har också ett ansvar, till exempel att se till att man fungerar och får tillräckligt med sömn, egen tid och motion.
Ett enkelt knep är att ha en privat mobil så att man kan stänga av jobbmobilen när arbetsdagen är över. Att visa kollegor och chefer att nu är det privattid.

Tillbaka till ett nytt BNP
Men jag vill att staten tar ett initiativ till ett nytt sätt att mäta ekonomin, genom att ta hänsyn till hälsotal, miljöfrågor, livskvalité med mera. Då skulle det bli enklare för företagen och deras anställda att prioritera om i sin verksamhet. Arbetsgivare som tydligt uttalar följande regler tror jag är vinnare på sikt:

- Kom inte och jobba när du är sjuk
- Du behöver inte svara på arbetsmobilen efter klockan 19.
- Du behöver inte kolla arbetsmailen när du gått hem
- Kom ihåg att det är bättre att du kommer och jobbar och är frisk, än att du släpar dig hit och är sjuk.
- Kom ihåg att Du behöver stunder av tystnad och rekreation.

Mer människa – tankar om den tid vi lever i
Jag vill också rekommendera en bok som heter ”Mer människa – tankar om den tid vi lever i”, som skrivits av Elisabeth Jönsson. Du kan läsa om den här: www.punctumsaliens.se/

Den handlar inte om BNP och hur man mäter olika företeelser i samhällen. Tvärtom, den beskriver något mycket viktigare, som i förlängningen skapar värden för samhället, företagen och för dig som person.
Den beskriver på ett fint sätt våra grundläggande behov för att fungera som hela människor. Vårt behov av både hjälp, stöd, ensamhet och sällskap. Hur vi långsiktigt blir hela människor.
Jag har tidigare rekommenderat denna bok till oss som privatpersoner. Nu vidgar jag rekommendationen till politiker och näringslivsföreträdare.

Till sist
Med detta, mitt sista inlägg för 2016, vill jag önska alla ett Gott Nytt År och en förhoppning, att vi under 2017 ser ett första trendbrott till att sätta människan och inte varuproduktion i centrum.







  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.